Ekot från delstatsparlamenten i Stuttgart och Mainz hörs även tydligt i Berlin och kan möjligen även få påtagliga konsekvenser för höstens förbundsdagsval.

Grönt tillväxtparti

Baden-Württemberg är med drygt elva miljoner invånare förbundsrepublikens tredje största delstat och samtidigt ett industriellt centrum för landets bilindustri. Det rör sig uppskattningsvis om över 500 000 arbetstillfällen som är beroende på välmående storkoncerner som Daimler-Benz, Porsche samt diverse underleverantörer.

I över sextio år var denna sydvästtyska delstat ett av CDU:s starkaste fästen. Men den tiden är över. För tredje gången i rad kom det ibland tillväxt- och bilkritiska gröna miljöpartiet först över mållinjen.

Med den populäre ”landsfadern” Winfried Kretschmann i spetsen skördade Bündnis 90/Die Grünen hela 32,6 procent (+2,3%) av väljarkåren.

Hans främsta närmast opolitiska budskap till väljarana affischerades med ”Sie kennen mich”, dvs ni känner till mig.

Partiet vann återigen stort och kommer således att fortsätta leda en koalitionsregering. Väljarnas besked innebär dessutom att Kretschmann numera kan välja mellan två maktoptioner. Den första i form av en förnyad koalition tillsammans med ett försvagat CDU. Den andra utgörs av en tänkbar allians med SPD och det liberala partiet FDP.

För socialdemokraterna i Baden-Württemberg noteras en kräftgång från 12,7 till numera 11,0 procent. Liberalerna ökade med 2,2 till 10,5 procent.

Röd stabilitet

Delstaten Rheinland-Pfalz har en befolkning på 4,1 miljoner och utmärker sig både som vinodlarland och tung företagsplats för multinationella företag som t ex kemigiganten Bayer.

Det var här den legendariske CDU-kanslern Helmut Kohl startade sin politikerkarriär. Numera är deltatens tidigare rykte som en konservativ hjärtkammare enbart ett minne blott.

Sedan 1991 leder de tyska socialdemokraterna regeringsarbetet i huvudstaden Mainz och kommer att göra det även under nästa mandatperioden.

SPD kan med ministerpresidenten Malu Dreyer i spetsen glädjas åt stabila 35,7 procent (-0,5%). Hennes första signaler under söndagens valkväll går ut på att hon på nytt prioriterar en s k trafikljuskoalition tillsammans med De gröna och det ”gula” liberala partiet FDP.

Rösträkningen innebär ett plus på fyra till 9,3 procent för Bündnis 90/Die Grünen och smärre förluster för FDP som slutade på 5,5 procent (-0,7%).

Liksom för De gröna i Baden-Württemberg avgjordes valsegern för SPD i Rheinland-Pfalz i hög grad av den regerande ministerpresidentens politiska pondus. ”Wir mit ihr” – Vi med henne var även här ett närmast opolitiskt motto som Malu Dreyer använde för att markera sin starka personprofil.

Coronaskugga

På flera plan avgjordes starten till det tyska supervalåret med sex delstats- och ett förbundsdagsval i coronapandemins långa skugga.

Något som alla partier drabbades av var ett val utan rörelse där man främst försökte nå väljarna genom genom mediala online-kontakter eller via teve- och radioinslag.

Ett enastående rekord noteras dessutom för antalet poströster som uppgick till omkring 50 i Baden-Württemberg till över 60 procent i Rheinland-Pfalz.

Denna omständighet bidrog onekligen till att CDU:s valnederlag med historiskt låga noteringar inte ledde till ett ännu större valdebakel.

Förmodligen hade många röstsedlar redan hamnat i brevlådorna när CDU/CSU:s förbundsdagsgrupp i förra veckan drabbades av en ”Maskenskandal”.

Bakgrunden är att två CDU och en CSU ledamot är inblandade i märkliga affärer i samband med efterfrågan på medicinska ansiktsmasker som skydd mot coronainfektioner.

Tydligen agerade de som mellanhand i försäljningen och håvade in stora belopp i den egna plånboken. I nyhetsmagasinet Der Spiegel uppges provisioner i en storleksordning på både 660 000 och 250 000  euro.

Symboliken är självfallet förödande. I ett läge då miljoner tyskar på grund av shutdownbesluten tvingas leva på minimala och till och med existenshotande förtjänster utnyttjas situationen av redan välbetalda politiker för saftiga extrainkomster.

”Det är motbjudande och ett gift mot demokratin när folkvalda ledamöter håller upp handen!”, kommenterade en tämligen upprörd förbundspresident Frank-Walter Steinmeier beteendet i den fortfarande jäsande skandalen.

CDU/CSU:s gruppledning försökte emellertid bemöta den partiinterna krisen genom att avkräva en ”hedersförklaring” av alla ledamöter. Försäkran innebär att de inte ha dragit finansiella fördelar med hjälp av coronarelaterade affärer.

Förfarandet kan tillspetsas med formuleringen att de kristliga unionspartierna gick ut med signalen om att de inte är korrupta.

Frågan är hur väljarna kommer att reagera framöver efter dessa djupt pinsamma avslöjandena och utspel.

Främst den senast nyvalde CDU-ordföranden Armin Laschet har förmodligen önskat sig en bättre startposition för de kommande valen i förbundsrepubliken.

Nytt hopp

Att de tyska socialdemokraterna under de senaste åren inte lyckats med att vända opinionstrenden är bekant. SPD ligger även aktuellt på en tredje plats med värden på omkring blygsamma 15 procent.

Både CDU/CSU:s maskskandal och reslutaten under årets första delstatsval ger däremot anledning till hopp om ett trendbrott uppåt för halvåret fram till förbundsdagsvalet.

Denna slutsats drar i alla fall av SPD:s kanslerkandidat och finansminister Olaf Scholz.

I en teve-intervju under gårdagens valkväll fastslog han att det var en ”utmärkt dag” för SPD. Han motiverade åsikten främst med att resultaten visar att det finns nya möjligheter i landet att bilda en regering utan CDU.

Den politiska tolkningen är att tiden efter Angela Merkels långa regeringsera även öppnar för en chans att bilda en trepartiregering tillsammans med De gröna och FDP.

Frågan är dock om denna vision också kan innebära ett samarbete under en tänkbar grön kansler?

Till helhetsbilden av valen i Baden-Württemberg och Rheinland-Pfalz hör också nytt hopp om en krympande betydelse av det högerpopulistiska AfD.

Partiets strategi att utnyttja missnöjet under coronakrisen hamnade platt på marken. I båda delstater noterar AfD numera enbart ensiffriga resultat.

I Baden-Württemberg backade partiet från över 15 till 9,7 procent. Motsvarande siffror i Rheinland-Pfalz är 12,6 till de aktuella 8,3 procent.

Bara ett skäl bakom nedgången är att AfD i stigande grad uppfattas som ett högerextermistiskt parti. Till och med den tyska säpo ”Verfassungsschutz” ansåg häromveckan att partiet bör observeras med underrättelsetjänstens metoder.

Ett beslut om det stoppades visserligen (preliminärt) i en förvaltningsdomstol, men bara den offentliga debatten om radikaliseringen gynnar knappast AfD:s ansträngningar att framstå som ett normalt borgerligt parti.