Kultur

Sommarboken 2022 del 9 – Kimmo Kiljunen läser gärna krigshistoria

Foto: Topi Lappalainen
Kimmo Kiljunen med en krigshistorisk bok av Teemu Keskisarja om slaget vid Raatevägen i Suomussalmi i januari 1940.

ABL fortsätter serien där de intervjuade får berätta om sin sommarläsning. Den här veckan står den nionde personen i tur som också råkar vara den tredje riksdagsledamoten. Tidigare i serien har nämligen riksdagsledamöterna Johan Kvarnström och Erkki Tuomioja berättat om sin sommarläsning, bland övriga intervjuade.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

Kimmo Kiljunen är bosatt i Vanda och han är riksdagsledamot från Nylands valkrets. Boken han valde att presentera har han läst på finska, men han kunde svara på ABL:s frågor på svenska.

– Sommartiden är en ganska bra tid att läsa böcker och jag läser ganska mycket. Det är också för att jag skriver. Man kan inte skriva om man inte läser.

Kiljunen berättar att han ofta läser romaner under sommaren men också böcker om historia. Boken som han har valt för intervjun är krigshistorisk och den heter Raaka tie Raatteeseen. Författaren är Teemu Keskisarja och boken utkom 2012. Boken har också översatts till svenska som Döden vid Raatevägen – finska vinterkrigets mest mytomspunna slag, lämpligt till 100 år av Finlands självständighet år 2017, av Camilla Frostell.

– Raatevägen i Suomussalmi är ett av de stora fältslagen i vinterkriget. Segern för Finland var legendarisk. Det finns två orsaker till varför jag läste boken – för det första besökte jag Suomussalmi för min brors opera Raatteen tie.

Kimmo Kiljunen råkar vara bror till operaregissören Vilppu Kiljunen och kom in på tematiken av den orsaken. Han hade besökt museet och ville läsa böcker om fältslaget.

– Teemu Keskisarjas bok är på något sätt den bästa för att han har skrivit den så bra och den är mer nyanserad än de andra jag har läst om ämnet. Den politiska historien kommer också fram på ett bra sätt, berättar Kiljunen.

– Den andra orsaken är förstås kriget i Ukraina. Det är en liknande situation som Finland upplevde under vinterkriget och därför känner vi så starkt för Ukraina och solidariteten för ukrainare är så stor här.

Kiljunen ser en naturlig koppling mellan det historiska skeendet då och nuläget. Men rent historiskt är fältslaget också intressant som sådant.

– Segern var stor ur den synvinkeln att den sovjetiska planen var att dela Finland så att man skiljer den norra delen av landet från den södra. På samma sätt lyckades ryssarna inte att ockupera Kiev i år.

Fältslaget är väldigt mytomspunnet, men Kiljunen upplever att Keskisarja lyckas väl belysa den fruktansvärda mänskliga tragedin som ett krig alltid innebär.

– Han skildrar de hemska omständigheterna för de ryska soldaterna. Det var hemskt för våra soldater också. Segern är en seger men tänk på 10 000 soldater helt och hållet isolerade i -30 graders väder. För oss var det nödvändigt att förinta angriparna men rent mänskligt var det en stor tragedi. Keskisarja öppnar för det att man inte ska idealisera kriget utan det är sådant som man ska undvika och det är det värsta som kan hända.

Kiljunen anser att man bör få ett slut på kriget i Ukraina samtidigt som man inte kan gå med på Rysslands krav. Att läsa om vinterkriget har hjälpt honom att förhålla sig till det hemska som händer nu. Han rekommenderar Keskisarjas bok inte minst på grund av den höga kvaliteten på hans sakprosa.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE